Utredningens uppdrag är att analysera och lämna förslag på hur integrationspolitikens mål ska få större genomslag i den offentliga verksamheten. Detta inkluderar bland annat att lämna förslag om en styrmodell och resultatindikatorer som kan användas för att följa upp om det riksdagsbundna målet uppfylls. Utredningen har också i uppdrag att utreda hur regelverket för ersättningarna till nyanlända som deltar i etableringsprogrammet bör förändras. I denna del ingår att analysera om etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid.
NCH tillstyrker utredningens bedömning att det finns behov av både tydligare styrning och samverkan, av en mer omfattande uppföljning som täcker alla fem delmål samt ersättningsnivåer som ger individer oavsett kön och födelseland förutsättningar för att det nya integrationspolitiska målet ska kunna uppnås. NCH instämmer också i att det finns en stark koppling mellan integrations- och jämställdhetspolitiken vilket gör att alla insatser och åtgärder för att uppnå de fem delmålen behöver ha ett jämställdhetsperspektiv. NCH anser dock att det tydligare bör framgå hur utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) påverkar möjligheterna till en lyckad integration och på vilket sätt det begränsar och förhindrar enskilda från att fullt ut kunna delta och bidra i samhällslivet. Kunskap om HRV och hur det kan förhindra individer att delta i åtgärder med syfte att öka graden av integration blir viktig inte minst gällande styrning och uppföljning.
Diarienummer: 11711–2024
Yttrande över SOU 2024:41 Slutbetänkandet av utredningen om en målstyrd integrationspolitik