Socialtjänst
Alla barn har rätt att skyddas mot våld – och könsstympning är en typ av våld. Du som arbetar inom socialtjänsten har ett ansvar att förebygga och förhindra att könsstympning sker samt stödja flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning.
Könsstympning kan utgöra en del av hedersrelaterat våld men kan också förekomma utanför en hederskontext. Socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa, enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, och i nära samarbete med hemmen främja en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga (5 kap. 1 § SoL). Vidare ska socialnämnden utan dröjsmål inleda en utredning när socialnämnden fått kännedom om något som kan föranleda en åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). Om en flicka riskerar att utsättas för könsstympning kan socialnämnden vidta åtgärder som förhindrar ingreppet, till exempel genom ett utreseförbud eller en polisanmälan.
Till socialnämndens uppgifter hör också att verka för att den som utsatts för brott, samt hans eller hennes närstående, får stöd och hjälp (5 kap. 11 § SoL). Om en flicka eller kvinna utsatts för könsstympning kan hon till exempel behöva hjälp med att få kontakt med vården eller få del av annat stöd. För att ge flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning det stöd och den hjälp de har rätt till behöver socialtjänsten till att börja med identifiera deras behov. Det kan till exempel göras inom en utredning som föranletts av en anmälan om oro eller inom en bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vad säger lagen?
I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
Utreda behovet av skydd och stöd
Socialnämnden ska utreda om ett barn riskerar att fara illa och även utreda vuxnas behov av skydd eller stöd. Flickor och kvinnor kan ha behov av olika sorters skydd och stöd. När det gäller ärenden kopplat till könsstympning är det viktigt att du som arbetar inom socialtjänsten tar ställning till om ytterligare utredningar behöver göras, till exempel om det finns risk för könsstympning hos yngre systrar. Eftersom kvinnlig könsstympning kan vara ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck finns det anledning att undersöka om utredningen ska utökas med frågor om hedersproblematik. I en hederskontext kan risken för våldsutsatthet öka om en vårdnadshavare får kännedom om vissa uppgifter som barnet har lämnat. Detta är viktigt att ha i åtanke när information ska delas med vårdnadshavare. Det är också viktigt att du gör nya skyddsbedömningar och riskbedömningar, i samband med förändringar i flickans eller kvinnans situation, under hela processen.
Ansök om utreseförbud vid påtaglig risk för bortförande utomlands
I lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns sedan 1 juli 2020 särskilda regler som syftar till att förhindra att barn förs utomlands för att ingå barnäktenskap eller genomgå kvinnlig könsstympning. Socialstyrelsens meddelandeblad om Utreseförbud.
Socialnämnden ska ansöka om utreseförbud om det finns en påtaglig risk för att barnet förs utomlands i syfte att könsstympas eller giftas bort (31 a § LVU), mot eller med egen vilja. Ett utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten (31 b § LVU). I vissa brådskande situationer kan det bli nödvändigt för socialnämnden att ingripa akut. I ett läge när beslut om utreseförbud inte hinner fattas av domstol får socialnämnden besluta om ett tillfälligt utreseförbud (31 d § LVU). Utreseförbudet syftar till att förhindra en planerad könsstympning och eftersom förberedelse och försök till könsstympning också är ett brott finns det anledning att även överväga en polisanmälan.
Det är viktigt att komma ihåg att utreseförbudet inte ersätter andra skyddsåtgärder för ett barn som riskerar att föras utomlands i syfte att utsättas för brott. Det kan däremot utgöra ett viktigt kompletterande skydd.
Polisanmäl misstanke om brott mot barn
Könsstympning är ett grovt brott som ska utredas av polisen. Sekretess hindrar inte socialtjänsten från att polisanmäla misstanke om vissa brott mot någon som inte fyllt 18 år. Det gäller brotten som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (våldsbrott, fridsbrott och sexualbrott) eller i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, vilket framgår av 10 kap. 21 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Om det finns en misstanke om att flickan har blivit könsstympad eller att det pågår förberedelse för en könsstympning bör socialtjänsten skyndsamt göra en polisanmälan om det inte strider mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polisanmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras. Se Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:6) om handläggning av ärenden som gäller barn och unga.
Att samtala om könsstympning
Könsstympning kan vara både tabubelagt och känsligt och det är därför viktigt att skapa ett tryggt samtalsklimat som underlättar för den som är utsatt att berätta om sina erfarenheter. Att prata om könsstympning kan vara svårt även för yrkesverksamma med stor erfarenhet av att möta personer i kris eller i behov av stöd. Att ha grundläggande kunskaper om könsstympning gör att du känner dig trygg i mötet med flickan. Ett bra bemötande är en förutsättning för att flickan kommer att dela med sig av sina upplevelser och känslor.
I Socialstyrelsens material Kvinnlig könsstympning – ett samtalsstöd för socialtjänsten finns konkreta exempel på frågor som kan ställas i mötet med flickor som kan vara utsatta samt till flickor i riskzon.
Exempel på frågor du kan ställa till barn och ungdomar för att uppmärksamma behov av vård eller upptäcka risk för könsstympning:
- Jag vet att en del flickor blir skurna i underlivet i ditt hemland, det kallas också för könsstympning eller kvinnlig omskärelse. Peka mot underlivet, gör saxklipp med handen om barnet inte förstår vad omskärelse betyder. Hur blev det för dig?
- Vet du om din mamma eller dina systrar är skurna i underlivet?
- Har ni någon gång pratat om att du ska bli skuren i underlivet, alltså könsstympas eller omskäras, som din mamma eller dina systrar?
Tolk
I de fall mötet kräver en tolk är det viktigt att så långt som det är möjligt säkerställa att tolken är neutral och att det inte finns risk för att han eller hon utgör ett hot genom ryktesspridning eller kontakter med den utsattas familj eller bekantskapskrets. Det är därför inte lämpligt att anlita en familjemedlem eller någon i flickans eller kvinnans nätverk som tolk. Telefontolk kan vara ett sätt att göra flickan eller kvinnan mer anonymiserad. En kvinnlig tolk är ibland att föredra eftersom det kan vara svårt att prata om det kvinnliga könsorganet genom en manlig tolk. Fråga flickan vad som blir mest bekvämt för henne i samtalet.
Samverkan
Socialnämnden är skyldig att i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (5 kap. 1 a § SoL). Myndigheter och organisationer kan också behöva samverka för att kunna hjälpa flickor och kvinnor som är utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning. Det handlar om komplexa ärenden där flera myndigheter ofta behöver vara inblandade. Den som utsatts kan behöva hjälp och stöd av såväl socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen. Att samverka ökar möjligheten att flickan eller kvinnan får det skydd, stöd och hjälp som hon behöver.
Som ett stöd för personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolväsendet och polis finns en Myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterad brottslighet framtagen. Läs mer om samverkan i kapitel 5 i Myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterad brottslighet.
Råd och informationsmaterial
För råd och vägledning kan du ringa till nationella stödtelefonen vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, 010-223 57 60.
Vill du ge information om könsstympning till utsatta eller närstående som du möter?
Här finns informationsbroschyrer på svenska, engelska, amhariska, arabiska, franska, somaliska och tigrinja.
Mer informationsmaterial om könsstympning på hedersförtryck.se
Tips på material och vidare läsning
- Josefina Åberg-Liesaho
Föreläsning om könsstympning - Socialstyrelsens samlingssidor
Könsstympning av flickor och kvinnor - Socialstyrelsens utbildning
Könsstympning av flickor och kvinnor - Socialstyrelsens kunskapsstöd
Kvinnlig könsstympning – ett stöd för socialtjänsten - Socialstyrelsens meddelandeblad
Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet - Jämställdhetsmyndigheten
Könsstympning av flickor och kvinnor - Jämställdhetsmyndigheten
Sammanställning av material och produkter som har tagits fram av olika aktörer för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor - Jämställdhetsmyndigheten
Bortförda barn - Länsstyrelsen Östergötland
Våga se – en vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade