Det här materialet är till för dig som i ditt arbete kommer i kontakt med individer som utsätts, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika utrycksformer såsom barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och sexuella övergrepp. Det är ett digitalt material bestående av olika symboler som är framtagna för arbete med individer som har en intellektuell funktionsnedsättning, men det kan även användas i mötet med andra målgrupper. Syftet är att hjälpa individen att sätta ord på sina tankar, känslor och erfarenheter när det handlar om oro för hedersrelaterat våld och förtryck. Symbolerna kan användas på olika sätt för att illustrera situationer som går att känna igen men som de kanske inte alltid har ord för att beskriva.

Det hjälper dem att själva sätta ord på saker de har varit med om och att berätta om tankar och känslor kring sina erfarenheter.

Materialet innehåller symboler som ska användas för att beskriva händelser, föremål och känslor. De kan användas en och en eller sättas ihop flera stycken, allt efter behov.

Olika symboler beskriver olika saker. ”Scenariosymbolerna” beskriver personer, föremål och händelser. De kan användas tillsammans för att beskriva ett händelseförlopp. Det kan vara generella saker som man, kvinna, bil och hus men också specifika händelser som fest och bröllop, örfil eller säng med en man på en flicka/kvinna. Var och en kan plocka ihop symboler för att berätta sin egen historia och på så vis underlätta samtalet.

Känslosymbolerna används för att beskriva känslor och för att individen med hjälp av dem ska kunna visa hur man känner i olika situationer eller för olika personer. Känslorna är arg, ledsen, glad, rädd, orolig, nervös, trötthet och smärta.

Tänk på att avsätta gott om tid för samtalet. Det den unge har att berätta kan vara ansträngande och det kan krävas flera pauser. Om du till exempel ska möta en ung person med intellektuell funktionsnedsättning kan det vara bra att boka flera samtal då den unge oftast inte orkar sitta för länge. Tänk även på när du har samtalet; exempelvis är det inte bra att genomföra dessa samtal i slutet av veckan i och med att den unge inte är i skolan under helgen och då inte har möjlighet till vidare stödsamtal.

Enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta omfattar självfallet kännedom eller misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Observera att t.ex. skolan inte ska utreda saken ”så att man säkert vet”, det räcker att man har oro eller misstankar. Det är socialtjänstens ansvar att utreda. Vid osäkerhet går det att konsultera socialtjänsten utan att avslöja identiteten på den unge. Anmälaren har rätt att få viss information enligt 14 kap. 1 § b,c SoL

Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. Kännetecknande för hedersrelaterat våld och förtryck är föreställningar om oskuld och kyskhet samt att våldet utövas kollektivt. I de sammanhang som präglas av dessa föreställningar påverkar flickors och kvinnors faktiska men också påstådda beteende hela familjens och släktens anseende. Det innebär att även rykten kan skada en familjs heder. Flickors oskuld måste bevaras för att upprätthålla hedern och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central, men även pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

En annan central del är att valet av äktenskapspartner inte är individens eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Individens rättigheter är underordnade det som anses vara bäst för kollektivet, det vill säga familjen och släkten. Våldet är ofta planerat och det utövas kollektivt. Utövarna kan vara föräldrarna samtidigt som släktingar kan godkänna och även vara pådrivande, men det kan också vara släktingar utanför den närmaste familjen som är direkt inblandade i att utöva kontroll och/eller våld.

I sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Unga homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan därför vara särskilt utsatta för att de svärtar ner familjens heder, något som Ungdomsstyrelsen (nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) lyfter fram i rapporten ”Hon, hen, han – en analys av hälsosituationen för homosexuella, bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner” (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2).

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig många olika uttryck, det kan till exempel handla om kontroll och begränsningar, psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, tvångsäktenskap, barnäktenskap samt könsstympning av flickor och kvinnor.

Den hedersrelaterade värdegrunden bygger på kontroll av framförallt kvinnors sexuella beteende där ett fokus ligger på bevarandet av kvinnans oskuld – även för personer med funktionsnedsättning. När majoritetssamhället ser personer med funktionsnedsättning som icke sexuella individer samtidigt som dessa personer i ett hedersrelaterat sammanhang lever med ett oskuldskrav bidrar det till ett osynliggörande av dessa personers utsatthet. Exempelvis kan det för gymnasieskolan uppfattas som att elevens familj är överbeskyddande vad gäller den unge när det egentligen handlar om familjens kontroll över den unge. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning saknar den kognitiva förmågan att hantera hedersrelaterat våld och förtryck med dess normer och regler; än mer komplicerat blir det att hantera både den hedersrelaterade värdegrunden och majoritetssamhällets värdegrund.^*

En annan central del är att valet av äktenskapspartner inte är individens eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Individens rättigheter är underordnade det som anses vara bäst för kollektivet, det vill säga familjen och släkten. Våldet är ofta planerat och det utövas kollektivt. Utövarna kan vara föräldrarna samtidigt som släktingar kan godkänna och även vara pådrivande, men det kan också vara släktingar utanför den närmaste familjen som är direkt inblandade i att utöva kontroll och/eller våld.

Vad gäller kunskap om kvinnlig könsstympning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning finns ännu ingen forskning att tillgå. Personer med en intellektuell funktionsnedsättning har ofta en annan referensram kring vad som är önskvärd behandling; många gånger vet de inte om att det de utsätts för är kriminella handlingar. De litar aningslöst på sin omgivning och de är ofta i beroendeställning till andra. Det kan därför vara så att eleven inte vet om hon är könsstympad eller inte. För att upptäcka om en elev på gymnasiesärskolan är könsstympad är det därför extra viktigt att vara uppmärksam på de symtom och observationspunkter som gäller för flickor som är könsstympade.^*

*, Sarin S, Ghadimi M, Davidian T (2015) NÅ- Vidare - Ett gruppmaterial med syftet att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med en intellektuell funktionsnedsättning. TRIS – tjejers rätt i samhället.