Särskilt utsatta och sårbara grupper
Bland dem som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck finns personer med en särskild utsatthet. Detta kan innebära dels att våldets konsekvenser kan bli särskilt allvarliga, dels att bristande tillgång på till exempel ett socialt nätverk och ekonomiska resurser ger upphov till behov av särskilda stödinsatser. Dessa personer riskerar i högre grad än andra att exkluderas från samhällets stödinsatser.
Hbtq-personer
Unga hbtq-personer befinner sig i en särskild utsatthet då hedersnormerna har sin grund i konservativa föreställningar om kön och sexualitet. I en hederskontext är heterosexualitet den enda formen av sexuell läggning som accepteras. Därmed blir hbtq-personers sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck ett direkt hot mot familjens heder.
Att ”komma ut” som homosexuell i en hederskontext är förknippat med skam, uteslutning, våld och i vissa fall dödligt våld. Detsamma gäller för transpersoner och personer som på andra sätt bryter mot normer om kön och sexualitet. Om en familj får veta att en familjemedlem är homosexuell, bisexuell, trans eller queer kan kontrollen skärpas och ta sig mer våldsamma uttryck. Den utsatta kan bli utstött och/eller utsättas för fysiskt våld samt riskera att föras utomlands för att utsättas för omvändelseförsök.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) definierar omvändelseförsök som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller att uttrycka kön på det sätt personen själv vill.
Kunskap om omvändelseförsök
Det finns begränsad kunskap om hbtq-personers upplevelser av att leva i familjer med hedersnormer och att utsättas för omvändelseförsök i en svensk kontext. MUCF:s rapport från 2022 Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök pekar på svårigheten att uppskatta hur många unga hbtq-personer som utsätts för omvändelseförsök. Det beror på att omvändelseförsök inte dokumenteras på ett systematiskt sätt, men även på att det är svårt att urskilja omvändelseförsök, då det hedersrelaterade våldet och förtrycket generellt är nära kopplat till kontroll över individens sexualitet och relationer. Förtryck och våld kan leda till att individen tvingas dölja eller undertrycka sin sexuella läggning eller könsidentitet, även om det inte är ett medvetet omvändelseförsök.
Det går dock att säga något om vad unga hbtq-personer utsätts för. Resultaten från den nationella ungdomsenkäten 2021, som redovisas i MUCF:s rapport, visar att 18 procent av de hbtq-personer som svarade på enkäten hade utsatts för att någon hade försökt att påverka deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. De flesta av dem hade blivit tillsagda att ändra sig. Att ha blivit tillsagd att ändra sig kan röra sig om omvändelseförsök, men behöver inte göra det. Fem procent av hbtq-personerna uppgav även att de blivit utsatta för allvarligare former av omvändelseförsök såsom hot om att föras ut ur Sverige, hot om tvångsäktenskap eller andra former av påtryckningar, hot, tvång eller skador.
Konsekvenser av utsatthet
År 2024 presenterade MUCF rapporten Det får inte existera om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, samt omvändelseförsök. Resultaten visar att för flertalet av dem som intervjuats har kontroll, begränsningar och våld varit en del av vardagen under hela uppväxten. Hedersnormerna har förstärkts och påtryckningar, våld och kontroll har ökat när de ”kommit ut” som hbtq-personer för sina familjer. Eftersom våldet till stor del är normaliserat för de unga har de svårt att se sin utsatthet och sitt behov av stöd. Vidare saknar de tilltro till att deras situation kan förändras, och har därför inte sett det som meningsfullt att berätta för någon om sin utsatthet. Samtliga intervjupersoner beskriver perioder av depression och stark ångest under barn- och ungdomstiden. Flertalet har dessutom haft självmordstankar och ägnat sig åt olika typer av självskadebeteende.
Många unga hbtq-personer är väl medvetna om att deras sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck bryter mot hedersnormer och kan känna skam och skuld över att de gör sina föräldrar besvikna. Dessa personer kan därtill vara mycket svåra att nå med information och stödinsatser då många väljer att aldrig ”komma ut” eftersom konsekvenserna för att göra det är för stora. Dessa personer blir ofta bortglömda, och samhällsstrukturer såsom skyddat boende saknas många gånger för dessa individer.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa
Personer med en intellektuell funktionsnedsättning samt personer som lider av svår psykisk ohälsa har även de en särskild utsatthet i en hederskontext. En central aspekt av utsattheten är att personerna kan vara beroende av att anhöriga för deras talan. I de fall då våld, förtryck eller begränsningar förekommer står den utsatta personen ofta i en stark beroendeställning till dem som utför handlingarna, vilket gör att det är svårt att berätta om situationen och söka hjälp.
Förtrycket kan dessutom vara särskilt svårupptäckt eftersom det kan ta sig andra uttryck än det förtryck som utövas mot personer som inte har en intellektuell funktionsnedsättning eller svår psykisk ohälsa. Familjemedlemmar till personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver inte alltid agera aktivt för att kontrollera och bestraffa. Genom att exempelvis inte bistå personen med praktiskt stöd så som att skjutsa till kompisar, anmäla till aktiviteter och söka LSS-insatser begränsas tillvaron.
Ökad risk för tvångsäktenskap
Personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer som lider av svår psykisk ohälsa löper också ökad risk att utsättas för tvångsäktenskap. Det finns en särskild risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning vilseleds in i äktenskap. Vilseledande till äktenskap kan i detta sammanhang innebära att den unga tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen förstå vad det innebär. Det kan till exempel ske genom att lägga fokus på bröllopsfesten där den ungas förståelse av ett äktenskap blir likställd med en bröllopsfest. I vissa fall förstår inte individen att det är hans eller hennes eget bröllop som pågår, utan bara en fest. Det kan också ske genom att förmedla till den unga att personen kommer att bli ”normal” och ”som alla andra i familjen” om personen gifter sig.
Sluten värld försvårar upptäckt
Den intellektuella funktionsnedsättningen kan tillsammans med beroendesituationen göra det besvärligare att säga ifrån och uppfatta vad som är ömsesidigt respektive tvång i sexuella situationer och relationer. Personerna kan även ha andra referensramar för vad som är en acceptabel behandling. De personer med intellektuell funktionsnedsättning som befinner sig i en livslång beroendeställning, där de i olika grad alltid behöver hjälp och stöd av andra, befinner sig ofta i en sluten värld. Det gör det svårare för andra att upptäcka våldet, som därmed osynliggörs.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan sakna den kognitiva förmågan att leva ett så kallat dubbelliv och ha svårt att se konsekvenser av sitt agerande. Svårigheten att använda de strategier som andra personer använder för att skapa större utrymme i en begränsad tillvaro blir en sårbarhetsfaktor i sig. Det kan vara svårt att avgöra vad som är okej att säga till socialsekreteraren, läraren, kompisarna och hemma, vilket kan resultera i en transparens som blir riskabel. Personen kan exempelvis berätta för sina föräldrar att hen skaffat en pojkvän eller flickvän, vilket i ett hedersrelaterat sammanhang kan få förödande konsekvenser.
Det är viktigt att påpeka att det finns en stor variation gällande intellektuell funktionsnedsättning och att olika personer har olika stort behov av stöd. Vissa har svårt att förstå och sätta ord på det de varit med om. Andra är medvetna om att de har blivit utsatta för något som var fel, men vet inte hur de ska söka hjälp. Därför krävs särskild uppmärksamhet från personer i omgivningen, såsom kontaktperson, lärare eller annan skolpersonal.
Mer om det här finns att läsa i Gömd och glömd (2020) och Trippelt utsatt (2012) där organisationen Tjejers rätt i samhället (TRIS) kartlägger det hedersrelaterade våld och förtryck som drabbar personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Stödmaterial
TRIS (Tjejers rätt i samhället) har tagit fram flera publikationer om att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Kommunikationsverktyget Våga förstå! som riktar sig till de som i sin verksamhet möter hedersvåldsutsatta ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Kommunikationsverktyget Våga förstå! gör det möjligt för barn och unga i olika åldrar och med olika typer av kommunikationssvårigheter att få stöd i att uttrycka sina känslor och berätta om sin utsatthet, med hjälp av emojis och bilder. Kommunikationsverktyget är unikt på så sätt att det särskilt lyfter situationer som inkluderar hedersvåldsutsatta barn och ungas erfarenheter av exempelvis barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.
Nå – vidare är ett gruppmaterial med syfte att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med en intellektuell funktionsnedsättning.
NCH har tagit fram ett stödmaterial inom ramen för ”Myndighetsgemensamt uppdrag om information och vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet” – Stödmaterial till vuxna som möter barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (pdf)
Migranter
Det är också viktigt att uppmärksamma den särskilda utsatthet för våld som det kan innebära att befinna sig i en migrationsprocess. Det gäller olika typer av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Forskning tydliggör att migrationssituationen innebär en ökad utsatthet och ett ökat risktagande när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Studier visar att ensamkommande unga är särskilt utsatta för bland annat sexuellt våld. Detsamma gäller odokumenterade, ”papperslösa” migranter som myndigheter har extra svårt att nå ut till med hjälp och stöd. Likaså finns det en särskild utsatthet för hbtq-personer i migrationsprocessen. Studier visar också att det sexuella våld som kan vara grund för att de lämnat sitt land kan följa med dem på resan till Sverige.
De migranter som befinner sig i en situation där uppehållstillstånd inte kan garanteras kan hamna i mycket utsatta situationer. Ett exempel är så kallade äktenskapsmigranter som kommit till Sverige via anknytning och där relationen inte hållit hela prövotiden på två år. Det kan vara särskilt svårt för kvinnor som lever med en våldsutsatthet att lämna sin relation då detta också skulle innebära att de förlorade rätten att stanna i Sverige. Det finns också forskning som visar att hedersnormer kan förstärkas i samband med en migrationsprocess – inte minst för män vars socioekonomiska status reducerats i och med migrationen.