Omfattning av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige
Kunskapen om omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck är begränsad. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext problem med olika kombinationer av uttrycksformer. Våldet och förtrycket kännetecknas av att det finns ett starkt kollektivistiskt inslag då detta är sanktionerat inom familj, släkt och även näromgivningen.
Det är av flera skäl svårt att få en uppskattning av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan till exempel handla om rädsla för att berätta om sin utsatthet, metodologiska och etiska aspekter kopplade till att genomföra kartläggningar och svårigheter att nå den utsatta målgruppen. Det finns ingen övergripande nationell statistik som ger en helhetsbild av omfattningen av utsatthet, men de kartläggningar som finns idag bidrar till kunskap på området.
Uttrycksformerna varierar
För att kunna mäta omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck måste våldets och förtryckets uttrycksformer identifieras. Uttrycksformerna kan till exempel vara krav på oskuld eller kyskhet, begränsningar i det dagliga livet när det gäller vem en kan träffa eller hur en ska klä sig och uppföra sig, krav på att leva inom heteronormativitet samt risk för omvändelseförsök, krav på äktenskap inklusive helt eller delvis begränsat val av partner samt tvångs- och/eller barnäktenskap. Det kan också handla om hot eller utövning av våld för att försvara eller återupprätta familjens heder samt risk för att bli bortförd.
Uttrycksformerna av hedersrelaterat våld och förtryck är kontextberoende. Det betyder att enstaka händelser i den utsattas liv kan göra att situationen eskalerar snabbt, vilket i värsta fall kan leda till mord.
Kartläggning i Sverige
Under 2000-talet har flera undersökningar utförts av bland annat forskare, myndigheter och ideella organisationer för att försöka ge en bild av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Ungdomar har varit i fokus, särskilt de som går i årskurs 9. Det finns både lokala och regionala samt enstaka nationella undersökningar, men de flesta är inte generaliserbara. Den vanligaste metoden för att samla in information har varit enkäter där frågorna varierar, vilket försvårar jämförelser mellan undersökningarna.
Ett annat skäl till att de flesta undersökningar inte kan jämföras är att de fokuserar på olika uttrycksformer av hedersrelaterat våld och förtryck. Ofta saknas också följdfrågor som tydliggör ifall heder bedöms vara det bakomliggande motivet till de krav, begränsningar och det våld som respondenten har utsatts för. De analyser som presenteras är till stor del av beskrivande karaktär, vilket gör fynden mer baserade på observationer än statistiskt säkerställda. Mer om studierna finns under rubriken Tidigare enkätundersökningar.
Även om resultaten från undersökningarna inte är representativa och generaliserbara var för sig, kan de slås samman för att ge en fingervisning om omfattningen av olika uttrycksformer av hedersrelaterat våld och förtryck. Nedan följer resultaten för några typer av uttrycksformer.
Uppskattning av omfattningen av vissa uttrycksformer
Att omfattas av en uttrycksform behöver inte betyda att personen lever med hedersnormer, eftersom uttrycksformerna också förekommer i andra kontexter. Att vara utsatt för flera uttrycksformer kan dock vara ett tecken på utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.
Nedan visas sammanslagna resultat för några uttrycksformer från enkätstudier som har genomförts i Sverige (läs mer om studierna och vilka som har utfört dessa under rubriken Tidigare enkätundersökningar nedan). De har mestadels utförts i årskurs nio, men några har genomförts bland ungdomar i andra åldrar:
Oskuldskrav: Krav på att ”vara oskuld”, det vill säga, vänta med sex fram till äktenskapet. Uppskattningsvis omfattas mellan 10 procent och 30 procent av tjejerna, mellan 5 procent och 16 procent av killarna och mellan 7 procent och 32 procent sammanlagt.
Begränsningar i val av framtida partner: Oro över att inte fritt kunna bestämma vem en ska gifta sig med eller leva tillsammans med i framtiden. Uppskattningsvis omfattas mellan 3 procent och 9 procent av tjejerna och mellan 2 procent och 8 procent av killarna.
Våldsnormer: Inkluderar de som blivit utsatta eller utsatt andra för våld på grund av att de har fått dåligt rykte, skämt ut familjen eller riskerar att göra det.
- Utsatta för våld: Uppskattningsvis omfattas mellan 7 procent och 23 procent av tjejerna, mellan 3 procent och 13 procent av killarna och mellan 7 procent och 16 procent sammanlagt.
- Utsatt andra för våld: Uppskattningsvis omfattas mellan 1 procent och 3 procent av tjejerna och mellan 2 procent och 4 procent av killarna.
Heteronormativitet: Krav på att en eventuell partner måste vara av motsatt kön för att bli accepterad av familjen. Uppskattningsvis omfattas mellan 2 procent och 30 procent av tjejerna, mellan 4 procent och 34 procent av killarna och mellan 3 procent och 32 procent sammanlagt.
Återkommande mönster bland utsatta
I de olika undersökningarna analyseras vilka personer som utsätts och på vilket sätt de utsätts, samt hur olika typer av utsatthet samvarierar. En sammanställning visar på återkommande mönster:
Utsatthet: De mest utsatta grupperna i både omfattning och allvarlighet är tjejer, ungdomar med utländsk bakgrund och de som tillhör socioekonomiskt svaga grupper.
Begränsningar: Utsatta ungdomar har fler begränsningar när det gäller deltagande i skolaktiviteter och sociala aktiviteter, vem de kan vara vän med, val av framtida studier eller yrke samt val av livsåskådning.
Våldsutsatthet: Denna utsatthet inkluderar alla typer av våld (fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld). Ungdomar som upplever begränsningar är överrepresenterade när det gäller våldsutsatthet.
Konsekvenser av att bryta mot regler: Om ungdomarna bryter mot begränsningar och krav kan konsekvensen bli hot om våld eller våld, oskuldskontroller eller tvångsäktenskap. Detta är vanligare bland tjejer.
Attityder: Det finns även undersökningar som studerar ungdomarnas ställningstaganden i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Skillnaderna mellan utsatta och icke utsatta är markanta, där de utsatta (framför allt killarna) är mer konservativa när det gäller till exempel inställning till samkönade äktenskap och rätt till abort.
Ytterligare statistik
Utöver enkätundersökningar finns även annan statistik över utsatthet för specifika uttrycksformer av hedersrelaterat våld och förtryck, såsom könsstympning och bortföranden. Socialstyrelsen har uppskattat att cirka 68 000 tjejer och kvinnor i Sverige kan vara könsstympade, och att mellan 13 000 och 23 000 tjejer befinner sig i riskzonen för att bli det.
Utrikesdepartementet för statistik över de ärenden som utrikesförvaltningen hanterar gällande bortförda personer i en hederskontext. År 2023 omfattades 136 individer, varav 96 var barn. Dock finns det ett mörkertal av hur många vuxna och barn som bortförs varje år.
Kunskapsluckor
Tidigare studier har främst fokuserat på uttrycksformer av hedersrelaterat våld och förtryck som oftast drabbar flickor. Därmed missas pojkars dubbla roll, som både utsatta för begränsningar och tvingade att kontrollera och utöva våld mot tjejer och kvinnor i sin närhet.
Det är känt att hbtq-personer och personer med funktionsnedsättning (framför allt intellektuell funktionsnedsättning) har en större utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Vissa undersökningar har analyserat hbtq-personers utsatthet i en hederskontext, men små studiegrupper begränsar vilka slutsatser som kan dras. Det saknas också aktuell kunskap om omfattningen av tvångsäktenskap och barnäktenskap.
Det finns även kunskapsluckor kring hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar andra grupper, till exempel ickebinära och personer med funktionsnedsättning, samt hur utsattheten ser ut i olika åldersgrupper. Ytterligare forskning behövs för att få mer kunskap om detta.
Tidigare enkätundersökningar
Enkätundersökningar i årskurs 9
En majoritet av kartläggningarna av hedersrelaterat våld och förtryck har riktats till elever i årskurs 9. Enkäter genomförs ofta i årskurs 9 eftersom de flesta elever då är 15 år och därmed inte behöver föräldrasamtycke för att delta, samtidigt som skolplikten säkerställer att alla ungdomar kan nås.
Nedan presenteras olika undersökningar utförda sedan 2009. Svarsfrekvensen i dessa studier varierar mellan 70 procent och 90 procent.
Våld mot barn – en nationell kartläggning 2022 (2023)
Våld mot barn är en återkommande studie genomförd av Jernbro och kollegor för Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen. Enkäten undersöker våld mot barn och inkluderar även enstaka frågor om hedersrelaterade normer. Våld mot barn 2022 genomfördes under våren samma år och omfattar ett urval av kommunala och fristående skolor över hela landet.
Elever med båda föräldrarna födda i Sverige och elever med åtminstone en förälder född utomlands jämförs utifrån tre frågor: om de själva får välja vem de ska gifta sig med eller leva tillsammans med som vuxen, om familjen kräver att de väntar med sex tills de gifter sig och om det finns förväntningar från familjen på att de ska vara könsstympade eller omskurna. Vidare undersökte studien utsattheten för olika former av våld bland elever som har begränsningar i valet av framtida partner jämfört med dem som själva får välja sin partner.
Denna studie är en av få som specifikt undersöker förväntningar om att bli könsstympad. Genom att inkludera frågor om könsstympning belyser studien ett ofta förbisett område inom forskningen om hedersrelaterade normer.
Våld mot barn – en nationell kartläggning 2022
Ung i Botkyrka – Om hedersrelaterat våld och förtryck bland ungdomar i Botkyrka kommun (2023)
Tjejers rätt i samhället (TRIS) har på uppdrag av Botkyrka kommun genomfört en enkät som riktade sig till ungdomar på samtliga kommunala skolor i Botkyrkas kommun. Enkäten genomfördes i november 2021.
I undersökningen jämförs tre grupper: ungdomar som upplever antingen krav på att vänta med sex till äktenskapet eller oro över att familjen ska bestämma deras framtida partner, ungdomar som både upplever krav på att vänta med sex till äktenskapet och oro över att familjen ska välja partner och ungdomar som varken har detta krav eller oro.
Ett resultat som redovisas i Ung i Botkyrka är att ungdomarna som lever med inskränkningar i val av partner och sexuella relationer har egna värderingar som speglar dessa begränsningar. Detta innebär att många av dem är negativt inställda till exempelvis sexuellt självbestämmande och homosexuella äktenskap.
Ung i Botkyrka – Om hedersrelaterat våld och förtryck bland ungdomar i Botkyrka kommun
Ungas livsvillkor i Göteborg – Enkätundersökning för uppföljning av Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020 – 2023 (2023)
Ungas livsvillkor i Göteborg är en uppföljning av storstadskartläggningen i Göteborg vilken ingår i Heder och samhälle (2019, se nedan). Undersökningen genomfördes av Baianstovu och Enelo på Örebro universitet på uppdrag av Göteborgs stad. Studien omfattade både kommunala och fristående skolor, med ett särskilt fokus på kommunala ”skolor i utsatta och särskilt utsatta områden” och utfördes våren 2023.
I undersökningen delas ungdomar som lever med hedersnormer in i två grupper. Den första gruppen lever med oskuldsnormer, där ungdomarna förväntas avstå från sexuella relationer tills de ingår äktenskap och inte får ha villkorslösa kärleksrelationer. Den andra gruppen lever med våldsnormer, där ungdomarna antingen har blivit utsatta för eller själva har utövat våld, och där våldet legitimeras som ett medel för att undvika skam och dåligt rykte för familjen eller för att utöva kontroll över andra.
Genom att inkludera normer relaterade till våld, särskilt användningen av våld, omfattar studien ett bredare spektrum av hedersnormer än andra studier och fångar fler personer, framför allt killar, som lever i en hederskontext.
Heder och samhälle – Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar (2019)
Baianstovu och kollegor på Örebro universitet presenterar en kartläggning av hedersrelaterade normer i Heder och samhälle på uppdrag av Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholms stad. Studien omfattade ett urval av både kommunala och fristående skolor i Göteborg, samtliga skolor i Malmö och endast kommunala skolor i Stockholm.
Precis som i Ungas livsvillkor i Göteborg (2023) fokuserar denna studie på två huvudsakliga grupper som lever med hedersnormer. Den första gruppen, oskuldsnormsgruppen, består av ungdomar som förväntas avstå från sexuella relationer tills de ingår äktenskap och som har begränsningar i val av kärlekspartner. Den andra gruppen, våldsnormsgruppen, inkluderar ungdomar som antingen har blivit utsatta för eller själva har utövat våld, där våldet rättfärdigas som ett sätt att upprätthålla familjens heder, undvika dåligt rykte eller kontrollera andra.
UNG 018 – En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala (2019)
På uppdrag av Uppsala kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län genomförde Ghadimi och Gunnarsson (TRIS) en kartläggning presenterad i UNG 018. Enkäten inkluderade elever från kommunala skolor i Uppsala tätort och genomfördes under våren 2018.
I rapporten definieras hedersnormer som familjens eller släktens förväntningar på att ungdomarna ska vänta med sexuella relationer tills de gifter sig. Vidare jämförs våldsutsattheten bland ungdomar som själva får välja sin framtida partner med våldsutsattheten bland dem som inte får välja själva.
Ett resonemang som lyfts i den här studien är att det även i majoritetssamhället finns krav på 15-åringars relationer, som uttrycks genom krav på jämlik ålder hos en eventuell partner. Detta krav finns dock inte nödvändigtvis för ungdomar inom en hederskontext, där förväntningar på samma etnicitet men inte ålder är vanligt.
UNG 018 En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala
UNG 08 – En kartläggning av ungdomar som kan betraktas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar i Stockholm stad 2008 (2009)
Studien UNG 08 är en delstudie inom studien Oskuld och heder som är utförd av Schlytter och kollegor (Stockholms universitet) på uppdrag av Stockholms stad under våren 2008. Studien omfattar både kommunala och fristående skolor i Stockholms kommun.
Forskarna inkluderar ett brett spektrum av hederskontexten genom att särskilja vad en hederskontext innebär för tjejer respektive killar. De undersöker hedersrelaterat våld och förtryck på ett kontinuum med olika grader av normer och begränsningar.
Hedersrelaterade normer definieras som föräldrarnas förväntningar att ungdomar ska avstå från sexuella relationer tills de gifter sig, samt att de inte får ha en romantisk relation med en jämnårig person av motsatt kön, så kallade oskuldsnormer. Vidare att de inte tillåts att ha vänskapliga relationer med jämnåriga av motsatt kön, och att deras framtida partner väljs av andra, så kallad sexuell kontroll. Dessutom begränsas de som ingår i hedersgruppen i sina skol- och fritidsaktiviteter och utsätts för kränkande behandling och våld.
I vilken grad dessa begränsningar förekommer avgör om ungdomarna tillhör dem som lever med hedersrelaterade normer eller om de är i riskzonen för att leva med dessa normer. Killarna behöver inte nödvändigtvis uppfylla alla kriterier för oskuldsnormer och sexuell kontroll för att anses leva med hedersrelaterade normer.
Övriga enkätundersökningar
Genomgången ovan visar att de flesta undersökningar har studerat ungdomar i årskurs 9 inom ett begränsat geografiskt område. Men det finns även några undersökningar som baseras på ett nationellt urval som inkluderar ungdomar i äldre åldrar. I dessa åldrar blir vissa frågor ännu mer aktuella, gällande till exempel sex, giftermål och självbestämmande.
Svarsfrekvensen för dessa undersökningar ligger på cirka 50 procent, vilket inte är ovanligt vid ett nationellt urval. Inför analysen av resultaten användes viktning, som justerar för underrepresenterade grupper bland dem som faktiskt svarade på enkäten. Detta så att resultatet ska bli mer representativt utifrån rikets fördelning.
Gift mot sin vilja (2009)
Under 2008 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att kartlägga förekomsten av arrangerade äktenskap mot en parts vilja i Sverige. I kartläggningen utfördes bland annat en postenkätundersökning bland ett urval av ungdomar mellan 16 och 25 år, vilket fångade en bredare grupp ungdomar oberoende av var de bor och om de går i skolan.
Då kartläggningens fokusområde är äktenskap, är det bara ungdomarnas begränsningar kring val av framtida partner som kartläggs av det hedersrelaterade våldets och förtryckets olika uttrycksformer. De frågor som används gäller vem som väljer den unges framtida partner och om den unge får gifta med vem hen vill. Utifrån olika kombinationer av svar på frågorna definieras tre nivåer av begränsningar i val av partner. Ungdomarna delas in i en grupp utan begränsningar, en grupp med ett villkorat val av en framtida partner och en grupp som förväntas följa andras vilja i valet av partner.
Som en del av kartläggningen gjordes även en enkätundersökning i vissa särskilt utsatta områden. Resultaten från den visar, att det i dessa områden finns en högre förekomst av upplevda begränsningar bland ungdomarna, jämfört med bland ungdomarna i det rikstäckande urvalet.
Genom en jämförelse med den tidigare rikstäckande studien Frihet och ansvar (Socialstyrelsen, 2007), bedömdes undersökningens resultat som rimliga.
Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv (2007)
Hösten 2006 utförde Socialstyrelsen en enkätundersökning som en del av regeringsuppdraget att göra en nationell kartläggning av förekomsten av hedersrelaterat våld bland ungdomar. Enkäten delades ut under skoltid till ungdomar som gick andra året på gymnasiet i ett urval av skolor och klasser från hela landet. De flesta som deltog var 17 år, vilket innebär att det var strax innan de blev myndiga. Detta kan påverka vilka krav och begränsningar som ställs på dem från omgivningen.
Resultatet analyseras uppdelat på tjejer och killar samt uppdelat på dem som är oroliga över att en förälder eller annan vuxen i familjen ska bestämma vem de ska gifta sig med, respektive dem som inte är oroliga för det.
Bland det som undersöks finns vad ungdomarna tror att föräldrarna skulle ha för orsak till att inte acceptera en eventuell partner. Vissa av dessa orsaker kan relateras till hedersnormer, såsom att den unge då kan ha sex, få dåligt rykte och/eller dra skam över familjen. Ungdomarna tillfrågas även om hur de själva ser på sin situation, det vill säga om de anser att de behöver hjälp och/eller om de har sökt hjälp.
En aspekt av denna undersökning är att den identifierar de svarsalternativ på enkätfrågorna som bedöms kunna vara relaterade till hedersrelaterat våld och förtryck. I resultatredovisningen presenteras summan av dessa svarsalternativ som ett sätt att ge en närmare beskrivning av vilka som lever i en hederskontext.