Socialtjänsten
Socialnämnden har enligt lag ansvar för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och män. Även barn som har bevittnat våld har rätt till stöd och hjälp. Detta innebär att du som arbetar på socialtjänsten har en viktig roll att fylla för att alla barn och vuxna ska få det stöd som de behöver och har rätt till.
Om en person är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att vara medveten om att en ärendehantering som bygger på normala rutiner allvarligt skulle kunna skada personen ytterligare. I ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck är det därför viktigt att i alla delar av processen vara medveten om att våldet och förtrycket inte utövas av en enskild person, utan av ett kollektiv.
Handläggningsprocessen
Anmälan/ansökan gällande barn och unga
Om socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp bör en utredning inledas utan dröjsmål då det kan finnas anledning att vidta åtgärder enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Detta gäller även barn som kan ha bevittnat våld mellan närstående samt barn över 15 år som själva ansöker om stöd.
När en anmälan inkommer ska socialnämnden omgående göra en skyddsbedömning för att bedöma om barnet är i behov av omedelbart skydd. Socialnämnden måste även bedöma hur och när kontakten med vårdnadshavare ska ske. Finns misstanke om att barnet eller den unge utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck måste särskild hänsyn tas till detta i riskbedömningen.
Det är viktigt att ha i åtanke att själva kontakten med socialtjänst eller andra myndigheter kan innebära en ökad risk för den utsatta. Om kontakten med myndigheten blir känd kan detta innebära ytterligare sanktioner, eftersom frågor som rör familjen förväntas hanteras inom kollektivet. Många avstår därför från att söka hjälp eller väntar tills de blir myndiga.
I vissa situationer kan det råda sekretess för uppgifter om barnet i förhållande till barnets vårdnadshavare, oavsett barnets ålder, det vill säga även när det gäller små barn. Det kan till exempel handla om att barnet kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas ut.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
Anmälan/ansökan gällande vuxna
När en vuxen ansöker om stöd hos socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål om det kan finnas anledning att vidta åtgärder. När en anmälan gällande en vuxen inkommer behöver en kontakt tas med den som anmälan gäller för att fråga om personen önskar stöd. Om personen önskar stöd, räknas detta som en ansökan och utredning ska inledas.
Om personen är äldre än 20 år och avböjer stöd, finns ingen möjlighet att ge insatser då dessa endast kan ges med samtycke. I denna situation bör information ges om vilket stöd som finns att tillgå i det fallet att personen skulle ändra sig.
För personer som fyllt 18 år, men ännu inte fyllt 20 år, är det under vissa omständigheter möjligt att med stöd av 3 § LVU, besluta om vård.
Läs mer här: LVU – Handbok för socialtjänsten (socialstyrelsen.se)
Förhandsbedömning
När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller andra övergrepp av mot en närstående bör nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld.
Det kan också vara så att det under en förhandsbedömning framkommer uppgifter som tyder på att barnet skulle kunna vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. När detta sker behöver nämnden genast inleda utredning samt göra en riskbedömning utifrån de särskilda risker som då kan finnas.
Läs vidare i Socialstyrelsens rapport Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer.
När det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck bör enskilt samtal med barnet genomföras innan vårdnadshavare informeras. Det är viktigt att tid och plats för samtal med barnet planeras utifrån ett noggrant säkerhetstänk så att barnet inte utsätts för ytterligare risker. En möjlighet kan vara att ha samtalet i skolans lokaler under ordinarie skoltid. Tänk då på att säkerställa att ingen utöver berörd skolpersonal får kännedom om att barnet träffar socialtjänsten.
Utifrån vad som framkommer under samtalet med barnet behöver socialnämnden bedöma hur och när vårdnadshavare ska informeras.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
Även om förhandsbedömningen leder till att inte inleda en utredning ska detta dokumenteras. Socialnämnden har ingen lagreglerad skyldighet att kontakta en vårdnadshavare om nämnden inte inleder en utredning.
Du kan läsa vidare här: Utreda barn och unga – handbok för socialtjänsten (socialstyrelsen.se)
Utredning barn
I varje enskilt fall behöver nämnden göra en bedömning om det finns särskilda skäl att avvakta med att informera en vårdnadshavare om att utredning har inletts. Så kan vara fallet när vårdnadshavaren eller någon annan närstående är misstänkt för övergrepp mot barnet och polisutredningen befinner sig i ett känsligt läge. I en sådan situation kan det även finnas ett behov av att samordna polisens och socialnämndens utredningar.
Ytterligare ett skäl att avvakta med att underrätta vårdnadshavaren kan vara önskemål från barnet själv. Barnet kan ha vänt sig till socialtjänsten och berättat om förhållanden i hemmet som ger skäl att inleda en utredning, men barnet motsätter sig att vårdnadshavare kontaktas. Det skulle exempelvis kunna vara situationer där någon har blivit utsatt för hedersrelaterat våld. I dessa lägen kan socialtjänsten behöva tala med personer i barnets professionella nätverk, ha ytterligare samtal med barnet och i särskilt allvarliga fall planera för hur skyddet av barnet ska utformas innan vårdnadshavaren informeras om att en utredning inletts.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
Hedersrelaterat våld och förtryck mot ett barn kan begås av både föräldrar och andra, till exempel av syskon och andra i släkten eller omgivningen. Personer som inte är direkta förövare kan ändå tillåta, sanktionera eller vara pådrivande i kontrollen, våldet eller förtrycket. Därför är det viktigt att vara medveten om och ta stor hänsyn till våldets kollektiva karaktär, inte minst i planeringen av vilka kontakter som ska tas och när kontakterna ska tas. Under hela utredningsprocessen behöver barnets säkerhet vara första prioritet. Kontinuerliga risk- och skyddsbedömningar behöver göras utifrån det hedersrelaterade våldets specifika karaktär. Under den tid som utredningen pågår bör flickan eller pojken ha telefonnummer till ansvariga handläggare på socialtjänsten, polis och socialjour, om situationen skulle bli akut. Var noga med att bestämma ny tid för nästa möte eller telefonsamtal så att hon eller han känner sig trygg och förstår att du arbetar aktivt med ärendet.
Vid en utredning som gäller ett barns behov av skydd eller stöd har socialnämnden en möjlighet att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Någon regel om att vårdnadshavarens inställning ska kontrolleras före samtalet finns inte. Detta för att en vårdnadshavare inte ska kunna hindra ett samtal när socialnämnden bedömer att det är motiverat att prata med barnet under utredningen. Det är också viktigt att vara medveten om att en myndighetskontakt kan vara en utlösande faktor för att barn förs ur landet.
Läs mer här: Utreda barn och unga – handbok för socialtjänsten (socialstyrelsen.se)
I ett ärende som gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld bör socialnämnden bland annat utreda:
- barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna
- våldets karaktär och omfattning
- hur barnets nätverk ser ut
- våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna
- barnets egen uppfattning om våldet
- vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet
- barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt.
Det är också viktigt att uppmärksamma eventuella syskon till barnet. Det kan finnas syskon som också är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller som har bevittnat våld mot det aktuella barnet eller andra närstående. Det kan även finnas syskon som utövar våld och kontroll mot barnet och som samtidigt själva är utsatta för hot, våld eller begränsningar.
Standardiserade bedömningsmetoder kan vara ett stöd och komplement till det övriga utredningsarbetet, men de kan aldrig utgöra socialnämndens hela utredning. Tillsammans med övrigt beslutsunderlag som socialnämnden samlar in i sin utredning kan de dock göra det möjligt att identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser baserat på mer enhetliga utredningar.
Socialnämnden behöver alltid överväga om en polisanmälan ska göras.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
LVU
Många barn och ungdomar under 18 år som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck behöver placeras utanför hemmet för att skyddas. Om vårdnadshavarna accepterar en placering kan denna ibland ske med stöd av SoL. Det är dock viktigt att bedöma om samtycket till placering är att anse som tillförlitligt, till exempel för att undvika att vårdnadshavarna avbryter nödvändig vård. Om vårdnadshavarna inte samtycker till placering eller om samtycket inte bedöms som tillförlitligt, kan barnet eller den unge placeras enligt 2 § LVU.
Om barnet behöver omedelbart skydd och vården inte kan avvaktas, kan barnet omedelbart omhändertas med stöd av 6 § LVU.
Ibland kan kontakten mellan barnet och den eller de som barnet ska skyddas från behöva begränsas ur ett skyddsperspektiv. Nämnden kan då besluta om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseadress enligt 14 § LVU. Under vissa förhållanden finns det även möjlighet att fatta beslut om att omhänderta personer som fyllt 18 men inte 20 år med stöd av 3 § LVU.
Utreseförbud
Ett utreseförbud ska enligt 31 a § LVU meddelas om någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige och det finns en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön. Samma sak gäller om barnets hälsa eller utveckling riskerar att skadas på grund av barnets eget beteende i form av missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Beslut om utreseförbud meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden.
Om det är sannolikt att ett utreseförbud behövs och rättens beslut om utreseförbud inte kan avvaktas med hänsyn till risken för att den unge förs utomlands eller lämnar Sverige får socialnämnden besluta om tillfälligt utreseförbud med stöd av 31 d § första stycket LVU.
Om socialnämndens beslut om tillfälligt utreseförbud inte kan avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om ett sådant förbud. Beslutet ska då anmälas vid nämndens nästa sammanträde enligt 31 d § andra stycket LVU. Om förvaltningsrätten har fastställt ett beslut om tillfälligt utreseförbud, ska socialnämnden enligt 31 f § LVU inom fyra veckor från dagen för förvaltningsrättens beslut ansöka om ett utreseförbud.
Det är viktigt att komma ihåg att en kopia på beslut om utreseförbud och tillfälligt utreseförbud ska skickas till polisen.
Läs mer här: LVU – Handbok för socialtjänsten (socialstyrelsen.se)
Förebyggande efterlysning
Det finns möjlighet att hos polisen ansöka om en förebyggande efterlysning då socialnämnden bedömer att det finns risk att ett barn med utländskt pass förs utomlands.
Vuxna
I utredningar där en vuxen person är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck behöver särskild hänsyn tas till att våldet utövas kollektivt. Det är viktigt att ha kunskap om att våldet även kan styras eller utövas av personer som inte befinner sig i landet. Det innebär att risken inte bara är kopplad till en enskild våldsutövare och inte heller behöver vara begränsat till ett visst geografiskt område.
Under den tid som utredningen pågår bör personen ha telefonnummer till ansvariga handläggare på socialtjänsten, polis och socialjour, om situationen skulle bli akut. Var noga med att bestämma ny tid för nästa möte eller telefonsamtal så att hon eller han känner sig trygg och förstår att du arbetar aktivt med ärendet.
I utredningar gällande ekonomiskt bistånd är det viktigt att ha vetskap om att socialnämnden kan beräkna kostnaderna till en högre nivå om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan till exempel vara att en person tillfälligt har ökade utgifter kopplat till våldsutsatthet.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
När ett ärende gäller vuxna med barn är det viktigt att även se till barnets/barnens situation och behov. Barnet/barnen kan ha bevittnat våld mot en närstående eller själva vara utsatta för våld av en närstående. Om så är fallet bör socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning.
När det gäller misstanke om brott mot vuxna som är så allvarligt att det kan ge straff på minst ett års fängelse har personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård möjlighet att bryta mot tystnadsplikten och göra en polisanmälan om brottet samt svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Exempel på sådant brott är grov misshandel, mordförsök, försök till dråp, våldtäkt eller människohandel.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
Risk och skydd
Att berätta om sin situation för socialtjänsten kan innebära ytterligare sanktioner, hot och/eller våld från föräldrar eller andra närstående. Många väljer därför andra vägar för att få hjälp eller avstår från att söka hjälp. Det förekommer också att ungdomar väntar med att söka hjälp från socialtjänsten tills de blir myndiga, för att vårdnadshavarna inte ska kunna informeras.
Många av de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck som socialnämnden kommer i kontakt med har skyddsbehov, antingen omedelbart då nämnden får kännedom om deras situation eller i ett senare skede. En situation kan snabbt eskalera och det är därför mycket viktigt att göra kontinuerliga risk- och skyddsbedömningar under hela utredningsprocessen. Vid val av insatser är det nödvändigt att vara uppmärksam på eventuella risker och vilka behov som uppstår kopplat till insatserna.
Lyssna på individens egna tankar om situationen. Utforska vad hen ser för lösningar och eventuella konsekvenser av dessa. Samtidigt som detta är viktigt innebär det inte att personen själv ska göra sin egen skyddsbedömning. Det är inte alltid så att individen själv förstår allvaret i hotbilden eller konsekvenserna i samband med att hen berättar om sin utsatthet för utomstående. Det är alltid socialnämnden som har ansvar för att analysera och bedöma hotbilden, risker och skyddsbehov utifrån den information som finns.
Ibland kan det finnas behov av att använda tolk. För att säkerställa att tolken är neutral och inte kommer att utgöra ett hot mot personen genom ryktesspridning eller kontakter med närstående, bör tolkning via telefon väljas. Undvik att nämna namn på personen det gäller och hens släktingar. Prata istället i termer som ”din syster” eller ”din pappa”. Undvik också att nämna vilken kommun eller stad personen befinner sig i samt namn på skolor och arbetsplatser med mera.
Skyddade personuppgifter
En person som är utsatt för hedersrelaterat våld kan behöva någon typ av skyddade personuppgifter. Det finns tre nivåer av det: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring (tidigare kvarskrivning) och fingerade personuppgifter. Alla tre nivåerna kan kombineras med till exempel namnbyte. På Skatteverkets hemsida Skyddade personuppgifter kan du läsa mera. Där finns även en vägledning för hur myndigheter ska hantera skyddade personuppgifter.
Risk och skydd
Att berätta om sin situation för socialtjänsten kan innebära ytterligare sanktioner, hot och/eller våld från föräldrar eller andra närstående. Många väljer därför andra vägar för att få hjälp eller avstår från att söka hjälp. Det förekommer också att ungdomar väntar med att söka hjälp från socialtjänsten tills de blir myndiga, för att vårdnadshavarna inte ska kunna informeras.
Många av de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck som socialnämnden kommer i kontakt med har skyddsbehov, antingen omedelbart då nämnden får kännedom om deras situation eller i ett senare skede. En situation kan snabbt eskalera och det är därför mycket viktigt att göra kontinuerliga risk- och skyddsbedömningar under hela utredningsprocessen. Vid val av insatser är det nödvändigt att vara uppmärksam på eventuella risker och vilka behov som uppstår kopplat till insatserna.
Lyssna på individens egna tankar om situationen. Utforska vad hen ser för lösningar och eventuella konsekvenser av dessa. Samtidigt som detta är viktigt innebär det inte att personen själv ska göra sin egen skyddsbedömning. Det är inte alltid så att individen själv förstår allvaret i hotbilden eller konsekvenserna i samband med att hen berättar om sin utsatthet för utomstående. Det är alltid socialnämnden som har ansvar för att analysera och bedöma hotbilden, risker och skyddsbehov utifrån den information som finns.
Ibland kan det finnas behov av att använda tolk. För att säkerställa att tolken är neutral och inte kommer att utgöra ett hot mot personen genom ryktesspridning eller kontakter med närstående, bör tolkning via telefon väljas. Undvik att nämna namn på personen det gäller och hens släktingar. Prata istället i termer som ”din syster” eller ”din pappa”. Undvik också att nämna vilken kommun eller stad personen befinner sig i samt namn på skolor och arbetsplatser med mera.
Skyddade personuppgifter
En person som är utsatt för hedersrelaterat våld kan behöva någon typ av skyddade personuppgifter. Det finns tre nivåer av det: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring (tidigare kvarskrivning) och fingerade personuppgifter. Alla tre nivåerna kan kombineras med till exempel namnbyte. På Skatteverkets hemsida Skyddade personuppgifter kan du läsa mera. Där finns även en vägledning för hur myndigheter ska hantera skyddade personuppgifter.
Stöd och insatser
Barn, unga och vuxna som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver ofta skydd, stöd och rehabilitering. Det kan finnas behov av stöd och insatser både i det akuta skedet och på lång sikt. Insatserna kan exempelvis vara samtalsstöd, praktiskt stöd eller olika former av placering. Samverkan mellan olika aktörer är avgörande för att personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska få det stöd de behöver och har rätt till.
Det är viktigt att ta hänsyn till att personer som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan ha stora och långvariga behov av stöd då många blir isolerade när de lämnar eller flyr från sin familj.
Våldsutsatta barn och vuxna kan utveckla olika symtom på psykisk ohälsa, till exempel aggressivitet, rastlöshet, ångest, depression och symtom på posttraumatisk stress. Symtombilden kan ofta kvarstå efter att våldet har upphört.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)
Det förekommer också att personen kan känna ambivalens till sin familj – man vill inte skiljas från sin familj, men man vill heller inte leva med våldet. Detta kan bland annat leda till att personen efter att ha berättat om sin utsatthet, tar tillbaka sin berättelse och vill återvända till familjen. Personen kan även hotas och utpressas till att ändra sin berättelse vid kontakt med närstående.
Det är därför viktigt att vara medveten om att en återtagen berättelse inte behöver betyda att den beskrivning personen lämnat från början är osann. I många fall handlar det om att individen upplever att konsekvenserna blivit för stora för dem själva eller andra.
Hänsyn behöver också tas till att många personer som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har varit mycket kontrollerade. Detta kan bland annat innebära att man inte har fått möjlighet att träna på att fatta självständiga beslut. Därför finns ofta behov av stöd och hjälp i kontakten med myndigheter och även i praktiska göromål.
När det gäller insatser till barn behöver socialnämnden tydligt skilja på barnets och övriga familjemedlemmars behov, rättigheter och önskemål. Insatserna ska samordnas utifrån barnets behov av trygghet och säkerhet. Då insatser planeras behöver man ta ställning till i vilken mån individuell behandling är relevant utifrån att hedersrelaterat våld och förtryck utövas av ett kollektiv.
Det är av yttersta vikt att insatser i form av familjearbete har ett tydligt säkerhetstänkande med den våldsutsatta individens säkerhet som mål, inte familjeåterförening, och att insatsen genomförs av personal med hederskompetens.
Vid placering är det ofta nödvändigt att placera den som har varit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck i andra kommuner än hemkommunen.
Läs mer här:
Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer (socialstyrelsen.se)
Förebyggande arbete
Till socialnämndens uppgifter hör också att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen samt genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.
Nämnden ska också bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Förebyggande arbete kan exempelvis ske genom att erbjuda generella föräldrautbildningar eller att arbeta uppsökande mot skolbarn via fältsekreterare.
Samverkan
För att ge barn, unga och vuxna utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck det stöd de har rätt till behöver socialnämnden ofta samverka med andra aktörer, både internt och externt. Många gånger kan till exempel ett utvecklat samarbete mellan socialnämnd och skola vara en förutsättning för att ett utsatt barn eller en utsatt ungdom ska kunna få den hjälp som hon eller han behöver.
Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra aktörer.
Många våldsutsatta har behov av stöd från olika delar av socialnämnden. Det kan exempelvis handla om att det parallellt pågår utredningar gällande barnets respektive den våldsutsatta vuxnas behov av skydd och stöd, vårdnad, försörjningsstöd samt olika stödinsatser till de olika personerna i familjen.
Socialnämnden har ett ansvar för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Har det förekommit våld är det viktigt att insatserna samordnas för var och en i familjen eftersom behoven ser olika ut. Vid samordningen ska behovet av trygghet och säkerhet hos de våldsutsatta beaktas. Det kan till exempel handla om att samordna tidsbokningar så att den våldsutsatta inte riskerar att träffa på våldsutövaren vid besök hos socialtjänsten.
Personer som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan behöva ha kontakt med andra än socialtjänsten, till exempel region, polis, skatteverk, försäkringskassa och ideella organisationer. Det är därför viktigt att det finns en fungerande samverkan mellan berörda aktörer.
Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan behöva bryta upp från sin hemkommun under långa perioder eller permanent och i dessa fall behöver samverkan ofta ske med bland annat socialnämnd, skola och region i annan kommun.
Vid all samverkan behöver regler om sekretess och tystnadsplikt beaktas.
Läs mer här: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten , hälso och sjukvården och tandvården (socialstyrelsen.se)