Hem För yrkesverksamma Förskola och skola

Skola

Skolan har en betydelsefull roll i att förebygga och tidigt upptäcka barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Men att hantera hedersrelaterad brottslighet och dess konsekvenser i skolan kan vara komplext. Det behöver göras utifrån en helhetssyn på eleven och utifrån skolans uppdrag, samt i samverkan med övriga aktörer.

På den här sidan kan du läsa om några aspekter som är bra att beakta. Övrigt stöd för arbetet inom skola finns på skolverket.se.

Skolan ska förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oförenliga med den värdegrund som uttrycks i skollagen. Enligt läroplanen ska hedersrelaterat våld och förtryck förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Arbetet med jämställdhet och barns rättigheter är utgångspunkterna för arbetet.

Skolans komplexa uppdrag och elevernas individuella situationer kräver att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtyck i skolan sker parallellt på flera nivåer för att:

nå alla elever genom utbildningen
nå alla vårdnadshavare
upptäcka utsatthet hos elever
agera vid oro eller kännedom.

När det gäller samhällets insatser kring hedersrelaterat våld och förtryck har fokus ofta varit på akuta situationer som till exempel kan kräva skyddat boende. Men de två första punkterna, som handlar om det främjande och förebyggande arbetet, är i högsta grad centrala. Här kan skolan göra mycket för att stärka elevers psykiska hälsa och också tidigt utveckla samarbetet med vårdnadshavare. Insatser i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver ske tidigt och vid behov i samverkan med andra parter. Skolan kan upptäcka utsatthet hos elever och ska agera vid oro och kännedom. Skolan har därför ett viktigt ansvar i arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Integrera frågor om heder i ordinarie verksamhet

Ämnesundervisning

I flera kurs- och ämnesplaner är kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer viktiga delar för att förstå ämnets helhet. Detta ger förutsättningar för att arbeta med frågor som rör hedersrelaterad problematik i ämnesundervisningen. Rektor har ett särskilt ansvar för att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbildningen.

Inom ämnen som historia, samhälls- och religionskunskap finns det goda förutsättningar för frågor och samtal om makt, tolkningar och källkritik inom områden som berör eleverna. Här kan eleverna också diskutera viktiga existentiella frågor. Skolan ger alla elever möjlighet att få reflektera och samtala om angelägna frågor tillsammans med vuxna. Samtidigt är det viktigt att ha beredskap för att sådana samtal kan bli utmanande och väcka jobbiga känslor, skapa motstånd eller sätta i gång andra reaktioner hos elever.

Systematiskt kvalitetsarbete

Utöver skolundervisning så kan skolan lägga in arbetet mot hedersrelaterat våld och förtyck i sitt systematiska kvalitetsarbete, så att arbetet inte består av enskilda insatser utan följs upp över tid. I kvalitetsarbetet ligger även utbildning av personal. En annan del handlar om att utveckla tydliga riktlinjer och rutiner för hur personal ska agera om de uppfattar att en elev far illa, samt hur samverkan med andra organisationer bör ske. Det är samtidigt centralt att ledningen aktivt arbetar med arbetsmiljön, så att skolans personal får adekvat stöd om de känner sig utsatta i konflikter eller hotade.

Arbeta med aktiva åtgärder

Enligt diskrimineringslagen ska skolan arbeta med aktiva åtgärder. Det kan till exempel kopplas till skolans systematiska arbete mot diskriminering, mobbning och trakasserier. Här kan både våldsförebyggande- och brottsförebyggande insatser genomföras.

Ett sätt kan vara att i samband med trygghets- och trivselundersökningar bland annat fråga efter sexuella trakasserier samt trakasserier som har samband med kön och upplevd kontroll mellan elever kopplat till kön. Det kan vara ett sätt att synliggöra rådande normer på skolan och skapa förutsättningar att utveckla ett förändringsarbete som kan vara kopplat till en hedersrelaterad problematik. Ett aktivt arbete med normer som utgår från skolans värdegrund kan även skapa möjligheter för skolpersonalen att reflektera och diskutera personalens egna utgångspunkter och föreställningar i arbetet med eleverna.

Att lyfta in frågan om heder i skolans förebyggande arbete innebär även möjligheten att utnyttja kunskaper och arbetssätt från erfarenheter av elever som både utövar våld och själva är utsatta, till exempel i samband med mobbning. Att lägga in hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive digital kontroll, i planer mot kränkande behandling (antimobbningsplaner) kan vara ett sätt att kontinuerligt arbeta mot problemen. Det är dock viktigt att notera att de åtgärder som sätts in måste anpassas utifrån de förutsättningar som gäller för en hedersproblematik.

Skolan är för många elever en plats där de kan känna sig lite mer fria från föräldrar och andra vuxnas hedersrelaterade kontroll. Men den friheten kan begränsas om syskon och släktingar är elever på samma skola och utövar kontroll på skoltid. Det är därför relevant att även se skolan som en fysisk arena, där platsen och situationen kan analyseras och åtgärder sättas in för att förhindra att förtryck och våld sker i skolan och på skolgården. Ytterligare en aspekt är att skolan befinner sig i en områdeskontext där fler aktörer i strukturerad lokal samverkan kan bidra med kunskaper och insatser, exempelvis genom regelbundna gemensamma kartläggningar, analyser och insatser.

Det är viktigt att komma ihåg att elever som går i de obligatoriska skolformerna ska få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet både i och utanför skolan.

Förtroende och tillit viktigt för att förebygga och upptäcka våld och förtryck

Dialog och samverkan med vårdnadshavare

Skolpersonalen behöver tidigt skapa tillitsfulla relationer till alla vårdnadshavare. Vårdnadshavare behöver känna att de kan ha en samverkan med skolan, och det är skolpersonalens ansvar att samverkan kommer till stånd. Förtroendefulla relationer och en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare ökar elevens utvecklingsmöjligheter. Grundläggande i all föräldrasamverkan är dialogen. Genom en dialog ökar förståelsen för skolans värdegrundsuppdrag. Vårdnadshavare med utländsk bakgrund kan ha behov av mer kunskap om skolans styrdokument och arbetssätt, både för att de själva saknar egen erfarenhet av svensk skola och för att skolan inte alltid tillgodoser deras behov av information. Det kan därför finnas skäl att så tidigt som möjligt i skolgången lägga extra tid på att utveckla dialogen med föräldrarna, både i kunskapshöjande syfte och för att utveckla ett grundläggande förtroende som går att bygga vidare på när barnen blir äldre.

Om vårdnadshavare inte delar skolans värdegrund, inte litar på skolans personal eller drar sig undan kontakt med skolan kan det vara utmanande att skapa dessa tillitsfulla relationer. Både skolledning och fler resurser, som till exempel elevhälsan, kan då stödja undervisande lärare i dialogen med föräldrarna. Skolan kan även samverka med andra aktörer som också har i uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Att utgå från elevens rätt till utbildning och att samtidigt ta hänsyn till vårdnadshavares rätt att styra uppfostran kan vara komplicerat, men i en eventuell intressekonflikt är det elevens rätt som ska vara skolans utgångspunkt.

Förtroendefull dialog ökar möjligheten att upptäcka utsatthet

För elever som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck är det viktigt att skolpersonal lyssnar till hur eleven beskriver sitt eget handlingsutrymme, och hur hens situation ser ut. Personalen som träffar eleven kan ställa frågor som uppmärksammar elevens utsatthet. Det är dock inte alltid som barn och unga har förmåga att uttrycka eller berätta om sin situation. Då är personalens kunskap om utsattheten av stor vikt.

Genom att medvetet arbeta med att skapa goda relationer, kan förtroende byggas med skolans personal så att eleven vågar berätta om eventuella problem. Relationer kan byggas både i klassrummen och i samband med elevhälsoarbetet. Samverkan internt mellan olika yrkesgrupper i skolan är en viktig del. Elevhälsans interna samverkan kan ske på olika nivåer, dels inom elevhälsan, dels med skolledningen, lärare och övrig personal på skolan.

Den externa samverkan kan ske med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra aktörer runt eleven. Det är barnets behov som styr hur stödet utformas och skolan har alltid ett fortsatt ansvar oavsett andra aktörers stödinsatser. En central uppgift för skolpersonalen är att säkerställa att eleven får kontakt med hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Det kan till exempel handla om situationer där det framkommit att en elev utsatts för könsstympning, annat trauma eller om eleven lider av psykisk ohälsa.

Hur kan problemen upptäckas?

Skolan har möjlighet att tidigt upptäcka mönster som tyder på hedersrelaterad utsatthet och ska agera vid misstanke eller kännedom om att barn far illa. När det behövs stöd från flera aktörer – så som skola, socialtjänst, polis, och hälso- och sjukvård – kan stödet stärkas genom samordning.

Skolpersonal ska i sitt arbete uppmärksamma varningssignaler om att en elev riskerar att fara illa. Elever som lever i en hederskontext kan reagera på olika sätt. Hedersrelaterat våld och förtryck kan ligga bakom varningstecknen, med det kan även handla om andra förhållanden i elevens liv. Exempel på signaler om att en elev inte mår bra eller befinner sig i risk kan vara om eleven:

Förändrar sitt agerande eller uppträdande – blir mer tystlåten eller beter sig annorlunda.
Uppvisar koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat.
Uppvisar fysiska symptom som magont, huvudvärk, illamående.
Verkar vara kontrollerad – kanske övervakas eller lämnas/hämtas på skolan, blir uppringd återkommande eller måste svara på sms.
Har olika kläd- och beteendekoder i och utanför skolan.
Har återkommande frånvaro och skolk.
Är uppmärksamhetssökande, eller har ett utåtagerande beteende.
Utsätts för eller utsätter andra för ryktesspridning, bevakning, kontroll, hot eller andra kränkningar – detta kan göras både fysiskt och digitalt.
Har vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med skolan eller som motsätter sig stödinsatser från skolans sida.
Får inte delta i all undervisning i skolan, aktiviteter eller skolresor.
Har få eller inga kamratkontakter utanför skolan.
Får inte delta i aktiviteter utanför skolan.
Begränsas i olika livsval kring klädsel, umgänge, fritidsaktiviteter eller val av utbildning.
Visar oro inför lov eller utlandssemester.
Får inte lov att bli kär eller ha en relation.
Visar oro över att familjen ska få reda på att man är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer.
Visar oro och funderingar relaterade till krav eller förväntningar om att inte ha sex före äktenskapet.
Olika villkor för syskons deltagande i sociala sammanhang.
Måste ta stort ansvar för hemarbete och småsyskon, till exempel hämtning och lämning på förskola.
Visar oro för syskon.
Kännedom om tidigare förekomst av barn-/tvångsäktenskap eller könsstympning i familjen eller släkten, eller hot/våld/sanktioner mot syskon eller släktingar som utmanat hedersnormer.
Tvingas till religiösa sammankomster mot sin vilja.
Berättar att hen behöver förlova sig eller att det finns konkreta planer om äktenskap trots att hen är underårig/inte är klar med skolan.
Kommer inte tillbaka efter sommaren, lov, ledigheter eller efter sjukperioder.
Saknar vuxna stödpersoner utanför familjen.
Uppvisar psykisk ohälsa, ångest, skuld- och skamkänslor, nedstämdhet, depression, självmords-tankar, sömnstörningar, ätstörningar, isolering.
Rymmer hemifrån.
Missbruk, kriminalitet.
Har fysiska skador som konsekvens av våld eller självskadebeteende.

I samband med lov eller vid skolavbrott kan risken öka för att eleven förs ut ur landet eller hålls kvar i utlandet mot sin vilja. Det kan handla om risk för tvångsäktenskap, omvändelseförsök eller könsstympning eller andra skadliga företeelser som äger rum utomlands, men också om så kallade uppfostringsresor.

Här är det viktigt att ha beredskap för att fånga upp signaler om oro kring en förestående resa oavsett om detta kommer från eleven själv eller från personalen. Om en elev uttrycker rädsla för bortförande bör personalen vara särskilt uppmärksam, eftersom det kan vara en akut situation som kräver omedelbart agerande. Även när elever försvinner och misstänks vara bortförda behövs rutiner för samverkan med socialtjänst och eventuellt polis.

För utsatta elever är det en trygghet om skolpersonal visar att de har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Det ökar elevens tillit till vuxna och därigenom också sannolikheten att de ber om hjälp. När en elev har tagit mod till sig och berättat om sin situation är det viktigt att se till att eleven får rätt stöd genom att agera och följa rutinerna och lagstiftningen. Situationen kan skilja sig mycket mellan elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad säger lagen?

Skolpersonal är skyldig enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Personalen är också skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning.

Skolpersonalen behöver inte vara säker på att barnet far illa eller att brott är på väg att ske. Det räcker med en misstanke. Det är socialtjänsten, inte förskolan eller skolan, som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver skydd eller stöd. Skolsköterskan och skolläkaren har skyldighet att dokumentera eventuella skador.

Om skolan är orolig för att eleven far illa på grund av hedersrelaterad problematik i hemmet bör skolan inte kontakta vårdnadshavarna utan i stället kontakta socialtjänsten. Det är även viktigt att vid kontakt med socialtjänsten nämna att oron rör hedersrelaterad problematik, så att socialtjänsten i sin tur förstår att kontakt med vårdnadshavarna kan öka risken för barnet. Att informera vårdnadshavare om misstanke om hedersrelaterad problematik i hemmet kan öka barnets utsatthet och påskynda vårdnadshavares planer på att föra ut barnet ur landet.

Vid oro för en elev är det bra om skolpersonal:

sparar eventuella sms, chattkonversationer eller annan kommunikation som kan finnas mellan elev och skolpersonal som berör utsattheten
sparar ledighetsansökningar om det finns misstankar om hedersrelaterat våld och förtryck
sparar frånvarohistorik.

Om ett barn uttrycker rädsla för bortförande inför lov eller annan ledighet bör personalen vara särskilt uppmärksam. Det kan vara en akut situation som kräver omedelbart agerande.

I samband med polisanmälan ska alltid socialtjänsten kontaktas för en orosanmälan. Om det råder osäkerhet om huruvida en anmälan ska göras till socialtjänsten och polisen är det bra att kontakta socialtjänsten, barnahus, resurscentraverksamhet eller nationella stödtelefonen för rådgivning.

När eleven är myndig kan skolan stötta och vägleda

Inom skollagsreglerad verksamhet finns en stor grupp elever som har fyllt 18 år, inom bland annat gymnasieskolan och vuxenutbildningen. När skolpersonal misstänker att en elev är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att stötta och upplysa eleven om att det finns möjligheter söka om stöd och hjälp både genom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det kan även vara aktuellt att anmäla om eleven har barn eller omyndiga syskon som lever under samma förhållanden. Skolpersonal bör även lämna uppgifter till polisen vid misstanke om brott.

Långsiktigt stöd för elever som varit bortförda

Ett bortförande kan vara traumatiserande och barnet kan få svårt att koncentrera sig eller hantera sociala relationer på skolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. Skolan bör skyndsamt utreda elevens behov av stöd och tidigt involvera elevhälsan.

När ett barn har återvänt krävs en kontakt mellan skola och socialtjänst för samverkan kring barnets utbildning. Finns det oro för att barnet far illa är skolpersonal skyldig att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten. Samverkan är extra viktig om ett barn blir placerat på annan ort och behöver byta skola. Den avlämnande skolan behöver säkerställa att elevens kunskaper och behov är väl dokumenterade. Om eleven som återvänder lever med skyddade personuppgifter behöver skolan säkerställa att personuppgifter inte röjs. Det är rektorn som ansvarar för att skyddade personuppgifter hanteras på ett korrekt sätt i verksamheten.

Finns det en hotbild mot eleven måste skolan ha en planering för hur samverkan med andra aktörer, som polis och socialtjänst ska kunna säkerställas. Eleven behöver också veta vem eller vilka det går att vända sig till i en akut situation eller vid behov av stöd och hjälp.