Den 6 februari är det den internationella dagen för nolltolerans mot könsstympning av flickor och kvinnor. Vi på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar könsstympning i vårt dagliga arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Men dagen till ära vill vi ändå ställa några viktiga frågor:
Hur ser det ut i Sverige 2022? Hur långt har vi kommit i hanteringen av dessa ärenden? Hur bemöter olika yrkesgrupper flickor och kvinnor som är könsstympade när de kommer till Sverige? Hur fungerar hälso- och sjukvården när de söker vård? Är vården jämlik för alla och oavsett var de söker hjälp i landet? Hur hanterar rättsväsendet fall där det finns misstanke om att könsstympning har skett eller kommer att ske? Hur förebygger vi att ingen flicka ska riskera att bli utsatt i Sverige? Det finns fler relevanta frågor att ställa i detta sammanhang.
Få fällande domar
I år är det 40 år sedan könsstympning blev förbjudet i Sverige. Sedan dess har tre personer dömts för detta brott. Samtidigt visar Socialstyrelsens kartläggning 2020 att tio flickor födda i Sverige och som sökt vård mellan åren 2012 och 2018, har fått en diagnos kopplad till könsstympning. Hur hänger detta ihop?
Kunskapen ökar men varierar över landet
Vi är övertygade att kunskapen om könsstympning och dess psykiska och fysiska konsekvenser har ökat bland olika yrkesverksamma, som gör sitt bästa för att hantera och bemöta de utsatta flickorna och kvinnorna på bästa möjliga sätt. Dock är den ökade kunskapen mycket varierande bland landets kommuner och regioner. Till Nationella kompetensteamets stödtelefon inkommer cirka 5–6 samtal per månad som gäller oro för att könsstympning har skett, ska ske, eller att flickor och kvinnor som kommer till Sverige och är könsstympade inte får rätt insatser, som de har rätt till.
Nytt gemensamt uppdrag – tillsammans gör vi skillnad!
Det är uppenbart att det som gjorts hittills och det arbete som pågår inte är tillräckligt för att förebygga könsstympningsbrott i Sverige. Med tanke på behoven av kompetens, en tydlig samverkansstruktur och kunskapshöjande insatser samt ett stort behov av kompetensutveckling inom socialtjänst, skola och rättsväsende har regeringen gett Nationella kompetensteamet ett nytt uppdrag att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor, som ska genomföras med flera nationella myndigheter.
Tillsammans ska vi lägga all kraft för att leva upp till intentionen med internationella dagen för nolltolerans mot könsstympning av flickor och kvinnor.
Könsstympning benämns ofta som den tysta frågan. Att gemensamt bryta tystnaden är en förutsättning för förändring. Du kan börja redan idag. Våga se! Våga fråga! Våga agera! Tillsammans kan vi göra skillnad.