Barnäktenskap och tvångsäktenskap
Det finns en rad olika orsaker bakom förekomsten av barn- och tvångsäktenskap. Fattigdom, ekonomisk utsatthet, konflikter kring val av partner, såväl som kontroll av kvinnors sexualitet och bevarande av familjens heder är alla orsaker till att barn och unga tvingas in i äktenskap. Barn- och tvångsäktenskap har därför en koppling till och utgör en form av hedersrelaterat våld och förtryck.
Barnäktenskap har definierats som en skadlig sedvänja av bland andra Europaparlamentet och i FN:s Agenda 2030. Det ses som en form av våld mot kvinnor och flickor och ett brott mot deras mänskliga rättigheter.
Barn- och tvångsäktenskap kan ske genom att familj eller släktingar försöker övertyga, pressa, tvinga, lura, hota eller misshandla någon till att gifta sig mot sin vilja. Äktenskap kan också vara en ”lösning” på familjens problem då ett dåligt rykte uppstått eller som straff för normöverskridande beteende. Det drabbar främst flickor och kvinnor men även pojkar kan tvingas att ingå äktenskap. Många som utsatts för tvångsäktenskap och barnäktenskap saknar i praktiken möjlighet att skilja sig.
Homo- och bisexuella, transsexuella och queerpersoner löper en särskilt hög risk att giftas bort mot sin vilja, eftersom det ses som ett sätt att kontrollera och förhindra att de lever ut sin sexualitet eller könsidentitet. Ett tvångsäktenskap kan vara ett omvändelseförsök, det vill säga att föräldrar eller andra släktingar försöker ”bota” personens homosexualitet genom att tvinga hen in i ett heterosexuellt äktenskap. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är också särskilt sårbara när det gäller utsatthet för barn- och tvångsäktenskap. Även asylsökande och ensamkommande flickor utgör en särskilt sårbar grupp. Läs mer om särskild utsatthet.
Omfattning av barnäktenskap
Det är omöjligt att veta det exakta antalet barnäktenskap i världen eftersom många inte registreras eller är informella. Men enligt den senaste statistiken från Unicef har mer än 640 miljoner kvinnor i världen ingått äktenskap som barn. Barnäktenskap förekommer även bland pojkar. Enligt samma källa har 115 miljoner pojkar ingått äktenskap som barn. Det är en betydligt lägre siffra än bland flickor, men det utgör alltjämt en kränkning av dessa pojkars rättigheter.
Förekomsten av barnäktenskap minskar, om än långsamt. För tio år sedan tvingades var fjärde flicka in i äktenskap. Idag är det var femte. Unicef uppskattar att 68 miljoner barnäktenskap förhindrats de senaste 25 åren tack vare denna positiva utveckling.
När det gäller personer boende i Sverige är den exakta omfattningen av barnäktenskap som genomförs inte känd. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) konstaterar i sin studie av polisanmälda brott mot barn i åldern 7–15 år under åren 2018–2020, att det främst är flickor i åldern 12–15 år som är utsatta för barnäktenskapsbrott, men att pojkar förekommer i enstaka fall. I första hand handlar brotten om misstankar om att barnäktenskap planeras, men några fall gäller misstankar om att barnäktenskap har ingåtts. Ärendena präglas i regel av vaga misstankar och polisen har sällan mycket information i utredningen. I de få ärenden där barnäktenskap ska ha ingåtts har det i regel skett utomlands. En återkommande aspekt är att det har förekommit hot och påtryckningar från släkt utomlands att gifta bort döttrarna i släktens hemland. I flera fall finns det också ett samband med att särskilda händelser inträffat i barnens liv som anses ha riskerat familjens heder, till exempel att de har träffat någon som de blivit kära i och som familjen inte godkänner eller att de sagt sig vara homosexuella.
Konsekvenser av barnäktenskap
Riskerna med barnäktenskap är många och väl kända. Barnäktenskap har starka negativa konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Barn- och tvångsäktenskap leder ofta till isolering, ofrivillig graviditet, våldtäkt, psykisk misshandel och sexuellt och ekonomiskt utnyttjande. Forskning visar också på samband med självskadebeteende, psykisk ohälsa och självmord. Pojkar som ingår barnäktenskap tvingas ofta ta ansvar för försörjningen av den nya familjen. Det är ett stort ansvar, som ett barn inte är redo för. Ofta påverkas också både pojkars och flickors möjligheter till utbildning. Utsattheten för våld inom äktenskapet kan dessutom vara särskilt påtaglig om äktenskapet sker i en hederskontext. Detta då personen som tvingats in i äktenskapet kan sakna stöd från sin familj och omgivning och också vara hindrad att ifrågasätta äktenskapet då det kan äventyra hela familjens/gruppens heder.
Enligt Socialstyrelsens vägledning Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta, ökar barnäktenskap risken för att utsättas för våld och övergrepp i nära relation, både som barn och senare i livet. Fattigdom och låg utbildningsnivå, en stor åldersskillnad mellan flickan och hennes man, en maktobalans i relationen, social isolering och brist på självständighet för flickan är kända faktorer, som var för sig ökar risken för våld i nära relation. Har barnet dessutom gifts bort mot sin vilja, finns en särskild anledning att känna oro.