Normkonflikter i möten med vårdnadshavare, skolsocialt arbete inom elevhälsan och att arbeta med hedersfrågor i svenskundervisningen. Det var en del av innehållet när omkring 200 yrkesverksamma deltog i NCH:s forskningskonferens om förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan.
– Det är viktigt med den här typen av konferenser där forskningen möter den verkliga världen, sa skolminister Lotta Edholm.
I sitt öppningstal poängterade Lotta Edholm vikten av att förskolor och skolor arbetar systematiskt mot hedersrelaterat våld och förtryck, så att arbetet inte blir personberoende.
– Konferensen är viktig inte bara utifrån varje intressant punkt i programmet utan också för att personalen här kommer att kunna skapa nätverk med varandra, sa Lotta Edholm till NCH efter talet.
NCH:s enhetschef Sara Liljegren framhöll i sitt inledningsanförande hur viktiga vuxna i förskolan och skolan är för barn och unga. Det är oftast till dem som barn vänder sig när de berättar om sin utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.
Omkring 200 yrkesverksamma från hela landet tog del av det fullspäckade konferensprogrammet på Konsert & Kongress i Linköping, där forskare, lärare, civilsamhällesaktörer och en skolkurator delade med sig av sin kunskap. Upplägget där forskare inledde varje programpunkt och åtföljdes av yrkesverksamma med stor praktisk erfarenhet på området gick hem hos flera av de konferensdeltagare som NCH talade med under dagen. Läs mer om deltagarnas upplevelse av konferensen här.
Föreläsningsserien inleddes av Siv-Britt Björktomta, doktor i socialt arbete vid Uppsala universitet, som lyfte arbetet med normer i förskolans och skolans förebyggande arbete.
– Det är de små sakerna i vardagen, som om flickor och pojkar får ligga bredvid varandra på vilan på förskolan. Det är jätteviktigt att veta var gränserna går och sedan hålla fast vid dem. Här behöver ni få stöd från ledningen, politiker och myndigheter, sa Siv-Britt Björktomta.
Rättighetsbaserat arbete och normkonflikter i förskola och skola var även temat för den föreläsning som Hanna Cinthio, doktor i socialt arbete vid Malmö universitet, höll tillsammans med Emmelie Rönnblad och Linda Ohlsson från organisationen Bygga broar. Föreläsningen kretsade kring att överbrygga barnets vandring mellan förskolans värdegrund och hemmets normsystem.
– Vi som vuxna kan inte låta barnen ta ansvar för vårt normprojekt. Vi jobbar inte med att förändra folks åsikter, men vi kan peka på vilka konsekvenserna blir för barnen när vi jobbar med normer och sedan följer normerna inte med hem, sa Hanna Cinthio.
Flera av konferensens föreläsare talade om att ha ett utforskande förhållningssätt och en öppenhet för att barns och ungas utsatthet kan vara flerbottnad, där att leva med hedersnormer är en komponent. Ett annat återkommande tema var svårigheten att dra en tydlig gräns mellan föräldraomsorg och föräldrakontroll.
Efter lunch talade Anna Vogel och Pia Raattamaa Visén, docenter i nordiska språk respektive språkdidaktik vid Stockholms universitet, om arbetet med hedersfrågor i svenskundervisning. De åtföljdes av högstadielärarna Emma Bastin, Emma Strandberg och Lotta Svedberg från Gottsundaskolan i Uppsala. Lärarna och forskarna har på var sitt håll arbetat med, respektive följt arbetet med, läsning av Elaf Alis bok ”Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri från hedersförtryck”. Såväl forskarna som lärarna talade om att använda sin didaktiska förmåga till att skapa ett tryggt samtalsklimat.
– Det är otroligt viktigt att skapa en skyddad miljö i klassrummet, att man som individ kan få ingå i ett kollektiv. Man måste vara medveten om att allt inte är möjligt att säga i en grupp, sa Pia Raattamaa Visén.
– Det är viktigt att vara beredd på att vi har elever i klassrummet som lever i en ganska hårt styrd hederskontext och för dem kan det bli ganska jobbigt. Det finns elever som söker hjälp på olika sätt under arbetet med den här boken, sa Emma Strandberg, lärare i svenska som andraspråk.
Digitala perspektiv på hedersproblematik var temat för den föreläsning som Hanna Cinthio höll tillsammans med Kajsa Rietz, generalsekreterare på organisationen Novahuset som arbetar mot sexuellt våld. De talade om hur utsattheten för digitalt våld kan se ut för personer som lever i en hederskontext – från exkludering att använda digitala kanaler till att utpressas genom hot om ryktesspridning.
– Ryktet är en bärande komponent i detta. Lägger man till hedersnormer får det en extra dimension. På nätet ger det en annan omfattning i tid och rum, sa Hanna Cinthio.
Sista föreläsningsparet under dagen var Sara Högdin, docent i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och Sara Karlström, skolkurator i Mjölby kommun, som talade om skolsocialt arbete och elevhälsans arbete i samverkan med socialtjänsten. Sara Karlström pratade om att vara tydlig med vilka värderingar hon som skolkurator står för och att försöka hjälpa eleverna att sätta ord på känslan av att leva i två världar.
Sara Högdin framhöll att förskole- och skolpersonal har ett personligt ansvar att anmäla oro för att barn far illa till socialtjänsten.
– Att arbeta med hälsoenkäter och hälsosamtal hos skolsköterskan, där även skolkuratorn kan delta, har lyfts som en framkomlig väg för att identifiera utsatthet i den studie jag har gjort, sa Sara Högdin.
NCH:s Sara Liljegren avrundade dagen med att bjuda in till nästa års forskningskonferens om hedersrelaterat våld och förtryck. Den hålls i Göteborg den 16-17 september och arrangeras av Barnafrid, Jämställdhetsmyndigheten, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.