Hem För yrkesverksamma Förskola

Förskola

Förskolan har en betydelsefull roll i att förebygga och tidigt upptäcka barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Men att hantera hedersrelaterad brottslighet och dess konsekvenser i förskolan kan vara komplext. Det behöver göras utifrån en helhetssyn på barnet och utifrån förskolans uppdrag, samt i samverkan med övriga aktörer.

På den här sidan kan du läsa om några aspekter som är bra att beakta. Övrigt stöd för arbetet inom förskola finns på skolverket.se.

Förskolan kan arbeta förebyggande

Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oförenliga med den värdegrund som uttrycks i skollagen och förskolans läroplan. Arbetet med jämställdhet och barns rättigheter är utgångspunkterna för arbetet och alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas.

I förskolan finns det möjligheter att arbeta förebyggande och att upptäcka utsatthet tidigt. Förskolans pedagogiska uppgift är att stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Den pedagogiska verksamheten ska stimulera barnen till att ta initiativ och ansvar och ge dem möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i barnkonventionen.

Men för barn som lever i en hederskontext kan viljan att göra andra till lags och rädslan för att bestraffas bli styrande för barnets val och handlingar, snarare än barnets egna intressen. Det kan innebära att barnet får svårigheter att utveckla sin självständighet. Det kan även stå i konflikt med – och hindra barnet från att kunna leva fritt utifrån – de mänskliga rättigheterna. Förskolans grundläggande verksamhet kan därför ses som en plattform för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Skapa tilltro och samverka vid behov

Förskolan har en god möjlighet att utveckla en förtroendeskapande dialog med föräldrar om barnens behov och utveckling. För en del föräldrar är förskolan den första kontakten med det svenska skolsystemet. Därför kan det vara extra viktigt att lägga tid på att informera om läroplanens mål, den värdegrund som förskolan vilar på och undervisningen som barnet kommer möta i förskolan. Förskolan kan även i samverkan med till exempel BVC och socialtjänsten anordna föräldrautbildning. Vid behov kan den brottsförebyggande polisen medverka i detta samarbete, både för att skapa relationer och för att höja kunskapen om lagstiftningen.

I allt detta arbete kan förskolans personal tidigt upptäcka barns utsatthet, stärka barnets självkänsla, öka föräldrars kunskaper och agera om barnet far illa.

Viktigt med kunskapshöjande insatser och tydliga direktiv

Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut inom olika grupper och för olika personer. Det är därför viktigt att personalen har god kunskap om hedersnormer och de olika uttryck det kan ta. Det är även avgörande att all personal är väl insatt i de lagar och regler som gäller för förskolan.

Alla som arbetar i förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Olika granskningar har visat att förtryckande hedersnormer ibland upprätthålls av personalen eller ledningen på förskolan. Det kan till exempel vara fallet om personal låter vårdnadshavares och släktens vilja och makt över barnet gå före barnets egna fri- och rättigheter. Det kan bero på okunskap, rädsla att motsätta sig vårdnadshavares krav eller att de själva delar värderingarna. I andra fall kan okunskap leda till stigmatisering av utländskt födda barn och deras föräldrar, genom att varje konflikt inom dessa familjer tolkas som hedersrelaterad. Förskolans personal behöver ta ansvar för att inte bidra till generalisering eller stigmatisering av enskilda etniska, religiösa eller kulturella särdrag.

Det är därför av vikt att personal utbildas och får tydliga direktiv gällande hur de ska agera vid tecken på hedersrelaterat våld och förtryck. Det är samtidigt centralt att ledningen aktivt arbetar med arbetsmiljön, så att förskolans personal får adekvat stöd om de känner sig utsatta i konflikter eller hotade.

Hur kan problemen upptäckas?

I förskolan kan utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck visa sig genom att barn begränsas och kontrolleras utifrån könsstereotypa uppfattningar. Det kan till exempel handla om att vårdnadshavare uttrycker önskemål, eller ställer otillåtna krav på förskolan, om att personalen ska styra eller begränsa barns klädsel, lekar eller andra aktiviteter utifrån kön. Det finns barn i förskoleåldern som är i riskzonen för att bli könsstympade. Det är oftast flickor mellan 4 och 14 års ålder som könsstympas, men även spädbarn kan könsstympas. Om förskolepersonal i sin tjänst misstänker att ett barn i eller utanför förskolan far illa är personalen skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten.

Några varningstecken

Det finns varningstecken som kan tyda på att barn lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Varningstecknen kan även handla om andra förhållanden i barnets liv.

Barnet bevakas och begränsas av vårdnadshavare, syskon eller andra familjemedlemmar.
Olika villkor för syskonens deltagande i sociala sammanhang utifrån kön.
Vårdnadshavare sätter upp begränsningar utifrån kön för vem barnet får leka med, sova vid eller vem som till exempel får byta blöja på barnet.
Vårdnadshavare ställer krav på viss religiös eller kulturell klädsel, som försvårar för barnet att leka fritt.
Vårdnadshavare har synpunkter på lekar, böcker och samtal som rör kroppen, nakenhet, sexualitet, sexuell läggning och relationer.
Barnet säger till personalen att de enligt vårdnadshavarna inte tillåts göra vissa saker. (Till exempel aktiviteter som går att koppla till kroppen, kläder och nakenhet.)
Önskemål hemifrån om undantag från förskolans värdegrund.
Vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med förskolan och som motsätter sig stödinsatser från förskolans sida.
Krav på att barnet, eller äldre syskon, tar stort ansvar för hemarbete eller för småsyskon.
Personal uttrycker att vårdnadshavares och släktens vilja och makt över barnet går före barnets egna fri- och rättigheter.

Misstankar om att brott begåtts:

Synliga skador av våld, inklusive tecken på att flickan kan ha blivit utsatt för könsstympning.
Berättelser om utlandsresor där äldre syskon blivit bortgifta.

Om ovanstående varningstecken finns och ett barn uttrycker oro i samband med lov eller annan ledighet bör personalen vara särskilt uppmärksam på om det kan gälla risk för bortförande. Det kan vara en akut situation som kräver omedelbart agerande.

Uppmärksamma signaler redan i ett initialt skede

För att tidigt kunna upptäcka elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat förtryck behöver skolans personal vara uppmärksam på signaler som kan tyda på att någon är utsatt. Vänta inte på att en elev själv tar initiativ att berätta om eller på annat sätt signalera sin utsatthet.

Mer information om hur du som skolpersonal kan agera när du misstänker att en elev är utsatt hittar du i handboken Hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad säger lagen?

Förskolan är skyldig enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Personalen är också skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Förskolepersonalen behöver inte vara säker på att barnet far illa eller att brott är på väg att ske. Det räcker med en misstanke. Det är socialtjänsten, inte förskolan, som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver skydd eller stöd.

Om förskolan är orolig för att eleven far illa på grund av hedersrelaterad problematik i hemmet bör förskolan inte kontakta vårdnadshavarna utan i stället kontakta socialtjänsten. Det är även viktigt att vid kontakt med socialtjänsten nämna att oron rör hedersrelaterad problematik, så att socialtjänsten i sin tur förstår att kontakt med vårdnadshavarna kan öka risken för barnet. Att informera vårdnadshavare om misstanke om hedersrelaterad problematik i hemmet kan öka barnets utsatthet och påskynda vårdnadshavares planer på att föra ut barnet ur landet.

I samband med polisanmälan ska alltid socialtjänsten kontaktas för en orosanmälan. Om det råder osäkerhet om huruvida en anmälan ska göras till socialtjänsten och polisen är det bra att kontakta socialtjänsten, barnahus, resurscentraverksamhet eller nationella stödtelefonen för rådgivning. Sjukvården, BVC, har skyldighet att dokumentera eventuella skador.

Långsiktigt stöd för barn som varit bortförda

Ett bortförande kan vara traumatiserande och barnet kan få svårt att koncentrera sig eller hantera sociala relationer på förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. Förskolan bör skyndsamt utreda elevens behov av stöd och tidigt involvera barn- och elevhälsan.

När ett barn har återvänt krävs en kontakt mellan förskola och socialtjänst för samverkan kring barnets behov. Finns det oro för att barnet far illa är förskolans personal skyldig att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten. Om barnet som återvänder lever med skyddade personuppgifter behöver förskolan säkerställa att personuppgifter inte röjs. Det är rektorn som ansvarar för att skyddade personuppgifter hanteras på ett korrekt sätt i verksamheten.